Jag ger inte efter.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är kärleken.

Jag tycker att alla människor förtjänar en sådan kärlek, och så även jag, och jag tänker inte kräva något mer, men inte heller något mindre. Jag tänker aldrig mer tillåta någon att såra mig. Aldrig mer. Jag vet vad jag är värd och tänker aldrig låta någon intala mig eller få mig att känna något annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0